Vad är veterinär hematologi? En guide till blodets celler
- för 5 dagar sedan
- 6 min läsning
Uppdaterat: för 12 timmar sedan
Vad är veterinär hematologi?
Veterinär hematologi är den del av den veterinärmedicinska laboratoriediagnostiken som undersöker blodets celler och de vävnader där cellerna bildas. Området omfattar framför allt röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.
En vanlig hematologisk undersökning är blodstatus. Det motsvarar i många sammanhang det engelska begreppet complete blood count (CBC), även om innehållet kan variera mellan laboratorier och analysmetoder. Analysen ger en ögonblicksbild av blodets cellulära sammansättning och kan visa förändringar som behöver undersökas vidare. Resultatet behöver alltid bedömas tillsammans med patientens sjukdomshistoria, kliniska fynd och andra undersökningsresultat. [1,2]
Vad innebär veterinär hematologi?
Hematologi betyder läran om blodet och de organ och vävnader som är involverade i bildningen av blodceller. Det blodbildande systemet omfattar därför både blodet och de vävnader som producerar blodets celler.
Bildningen av blodceller kallas hematopoes. Hos vuxna däggdjur sker den huvudsakligen i benmärgen. Där utvecklas blodbildande stamceller stegvis till röda blodkroppar, olika typer av vita blodkroppar och de celler som bildar trombocyter. [1]
Veterinär hematologi handlar både om hur många blodceller som finns och hur de ser ut. En förändring kan innebära att antalet celler är högre eller lägre än förväntat. Den kan också innebära att cellernas utseende, mognad eller funktion har förändrats. [1,2]
Vad består blodet av?
Blod består av plasma och cellulära beståndsdelar. Plasma är blodets vätskefas och transporterar bland annat vatten, elektrolyter, näringsämnen, hormoner och avfallsprodukter. De huvudsakliga cellulära beståndsdelarna hos däggdjur är röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. [1]
Mikroskopisk bild av röda blodkroppar,
vita blodkropp och små trombocyter.
Röda blodkroppar
Röda blodkroppar kallas även erytrocyter. Deras viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader. Det sker med hjälp av hemoglobin, ett protein i de röda blodkropparna som binder syre. [1]
Vid ett blodstatus bedöms de röda blodkropparna genom flera olika värden. Vanliga exempel är antalet röda blodkroppar, hematokrit och mängden hemoglobin. Analysen kan också innehålla beräknade mått som beskriver cellernas genomsnittliga storlek och hemoglobininnehåll. Värdena behöver bedömas tillsammans, eftersom ett enskilt resultat ger begränsad information. [2,3]
I vissa analyser ingår även retikulocyter, som är unga röda blodkroppar. De kan ge information om hur benmärgen svarar på kroppens behov av nya röda blodkroppar. Vilka värden som ingår beror på analysmetod och laboratorium. [2,3]
Vita blodkroppar
Vita blodkroppar kallas även leukocyter och är en viktig del av kroppens immunförsvar. De hjälper kroppen att reagera på bland annat infektioner, inflammation och vävnadsskador. [1,2]
Ett blodstatus visar vanligtvis det totala antalet vita blodkroppar. Ofta ingår också en differentialräkning, där de vita blodkropparna delas upp i olika celltyper. Hos hund och katt handlar det vanligen om neutrofiler, lymfocyter, monocyter, eosinofiler och basofiler.
Differentialräkningen visar hur många det finns av varje typ av vit blodkropp. Resultaten bedöms tillsammans med det totala antalet vita blodkroppar. På så sätt blir det lättare att se vilka celltyper som har ökat eller minskat. [2]
Trombocyter
Trombocyter, även kallade blodplättar, hjälper kroppen att stoppa blödningar. När ett blodkärl skadas aktiveras trombocyterna och samlas vid skadan för att bilda en tillfällig propp. [1]
Ett blodstatus innehåller vanligtvis ett värde för antalet trombocyter. Ibland behöver resultatet kontrolleras i ett blodutstryk, eftersom trombocyterna kan klumpa ihop sig och då ge ett missvisande lågt värde. [2,4]
Vad är ett blodstatus?
Ett blodstatus är en samlad analys av blodets celler. Det kallas ibland även CBC eller hemogram. Exakt vilka värden som ingår kan variera mellan laboratorier, analysmetoder och djurslag. [2]
Analysen ger information om röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. Tillsammans ger resultaten en översikt över blodets olika celler och hur de är fördelade. Ett blodstatus kan visa om antalet blodceller eller andra blodvärden avviker från det förväntade. Analysen förklarar däremot sällan orsaken på egen hand. Resultaten behöver därför bedömas tillsammans och sättas i relation till patientens symtom och övriga undersökningsresultat. [2]
Hur analyseras blodets celler?
Automatiserade hematologiinstrument används för att räkna och skilja mellan olika typer av blodceller. Instrumenten mäter bland annat cellernas storlek och andra egenskaper. Exigo H400 är ett exempel på ett veterinärt hematologiinstrument som snabbt analyserar och differentierar blodets celler. På kort tid kan instrumenten analysera ett stort antal celler och rapportera flera blodvärden.
Automatiserad analys ger snabba och jämförbara resultat, men metoden har begränsningar. Avvikande eller omogna celler kan vara svåra för instrumentet att identifiera korrekt. Vissa resultat kan därför behöva kontrolleras med ett blodutstryk. Resultaten bör också bedömas tillsammans med instrumentets varningar, provets kvalitet och patientens symtom och övriga undersökningsresultat. [2,4,5]
Vad är ett blodutstryk?
Ett blodutstryk är ett tunt lager blod som stryks ut på ett objektglas, torkas, färgas och granskas i mikroskop. Den automatiserade analysen ger främst olika blodvärden, medan blodutstryket visar hur cellerna ser ut och hur de är fördelade på glaset. [2,4]
Ett färgat blodutstryk granskas i mikroskop för att bedöma blodcellernas utseende och fördelning. Vid granskning i mikroskop kan man bland annat bedöma:
De röda blodkropparnas storlek, form, färg och fördelning
De vita blodkropparnas mognad och utseende
Förekomst av avvikande eller svårbedömda celler
Ungefärligt antal trombocyter och om de har klumpat ihop sig
Vissa blodparasiter och andra smittämnen som kan synas i blodet
Blodutstryket kompletterar den automatiserade analysen. Instrumentet ger information om antalet blodceller och olika beräknade värden, medan mikroskopisk granskning visar cellernas utseende. Metoderna används tillsammans när ett resultat behöver kontrolleras eller undersökas närmare. [2,4]
Ett blodutstryk är särskilt värdefullt när instrumentet visar en varning, när ett resultat är oväntat eller när provsvaret inte stämmer med patientens symtom och övriga fynd. Det kan också användas för att kontrollera antalet vita blodkroppar och trombocyter. För att bedömningen ska bli tillförlitlig krävs ett välgjort blodutstryk och erfarenhet hos den som granskar det. [4,5]
När används veterinär hematologi?
Veterinär hematologi används när veterinären behöver information om blodets celler. Ett blodstatus kan ingå i en större utredning, användas vid en hälsokontroll eller hjälpa till att följa förändringar över tid. Analysen ger information om röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. Den kan också visa om flera typer av blodceller har förändrats samtidigt. Resultatet behöver alltid bedömas utifrån den aktuella patienten och anledningen till att provet togs. [1,2]
Upprepade prover kan användas för att följa hur blodbilden förändras över tid. Jämförelsen blir tydligast när proverna har analyserats med samma metod och under liknande förhållanden. [2,5]
Ett normalt blodstatus utesluter inte sjukdom. Analysen visar främst hur blodets celler såg ut vid provtagningstillfället. Behovet av fler undersökningar avgörs utifrån patientens symtom och övriga fynd. [2]
Hur ska resultaten förstås?
Tolkningen börjar med att bedöma om resultatet är tekniskt tillförlitligt. Provets kvalitet, eventuella instrumentflaggor och oväntade kombinationer av värden behöver kontrolleras innan resultatet används i den kliniska bedömningen. [5]
Därefter bedöms röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter både var för sig och tillsammans. Referensintervall ger stöd, men är inte absoluta gränser mellan frisk och sjuk. Djurslag, analysmetod och patientens kliniska förutsättningar kan påverka hur resultatet ska förstås. [2]
Den kliniska bilden är därför avgörande. Ett laboratorieresultat kan stödja en misstanke eller visa att ytterligare utredning behövs, men ska inte ensamt användas för att fastställa en diagnos. Vid motsägelsefulla eller svårtolkade resultat kan blodutstryk, omanalys eller laboratoriebedömning behövas. [2,4,5]
Sammanfattning
Veterinär hematologi handlar om blodets celler, hur de bildas och hur de undersöks. Ett blodstatus ger information om röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter.
Automatiserade analysatorer ger snabba och standardiserade cellvärden. Ett blodutstryk kan komplettera analysen genom att visa cellernas utseende och hjälpa till att kontrollera avvikande resultat.
Resultaten behöver alltid bedömas tillsammans med patientens anamnes, kliniska fynd och andra undersökningsresultat. Ett blodstatus kan identifiera förändringar i blodbilden, men fastställer inte på egen hand orsaken eller en slutlig diagnos. [1,2,4]
Vanliga frågor om veterinär hematologi
Vad är veterinär hematologi?
Veterinär hematologi är det område inom veterinärmedicinsk laboratoriediagnostik som undersöker blodets celler och de vävnader där cellerna bildas. Det omfattar framför allt röda blodkroppar, vita blodkroppar och trombocyter. [1]
Vad visar ett blodstatus?
Ett blodstatus visar bland annat antalet röda och vita blodkroppar, hematokrit, hemoglobin, leukocyternas fördelning och trombocytantal. Exakt vilka parametrar som ingår varierar mellan olika analysmetoder och laboratorier. [2]
Vilka blodceller undersöks?
De tre huvudsakliga grupperna är erytrocyter, leukocyter och trombocyter. Erytrocyter transporterar syre, leukocyterna ingår i immunförsvaret och trombocyterna deltar i kroppens första reaktion när ett blodkärl skadas. [1]
Vad är skillnaden mellan blodstatus och blodutstryk?
Ett blodstatus ger främst cellantal och beräknade parametrar. Ett blodutstryk visar cellernas utseende och fördelning och kan bland annat synliggöra morfologiska förändringar, trombocytaggregat och svårklassificerade celler. Metoderna kompletterar varandra. [2,4]
Kan ett blodstatus fastställa en diagnos?
Vanligtvis inte på egen hand. Ett blodstatus kan identifiera ett avvikande cellmönster, men flera olika processer kan ge liknande förändringar. Resultatet behöver därför bedömas tillsammans med anamnes, kliniska fynd och andra undersökningar. [2]
När behövs ett blodutstryk?
Ett blodutstryk är särskilt värdefullt när analysatorn visar en flagga, när cellantalet är oväntat eller när provsvaret inte stämmer med patientens kliniska bild. Det kan även användas för att bedöma cellmorfologi och kontrollera automatiserade leukocyt- och trombocytresultat. [4,5]
Är ett blodstatus samma undersökning hos hund och katt?
Grundprincipen är densamma hos hund och katt, men blodcellernas egenskaper och förväntade värden skiljer sig mellan djurslagen. Analysmetod, referensintervall och morfologisk bedömning behöver därför vara anpassade till det djurslag som undersöks. [2,3,4]
Referenser
[1] McQuinn E. Overview of Hematopoietic System in Animals. MSD Veterinary Manual. Uppdateras januari 2025.
[2] Cornell University College of Veterinary Medicine. Hemogram Basics. eClinPath. Hämtad 4 augusti 2026.
[3] Cornell University College of Veterinary Medicine. Erythrogram. eClinPath. Hämtad 4 augusti 2026.
[4] Cornell University College of Veterinary Medicine. Smear Examination. eClinPath. Hämtad 4 augusti 2026.
[5] Vap LM et al. ASVCP quality assurance guidelines: control of preanalytical and analytical factors for hematology. Veterinary Clinical Pathology, 2012.
Kommentarer